I den första upplagan (1992) av Donald Steels bok var Skibo det givna valet när banorna i Highlands gavs liv. I nästa upplaga hade Skibo fått stå åt sidan för Moray. Detta på grund av att Skibo plötsligt hade blivit helt privat. Självklart har LINKS75 spelat bägge – däremot gör vi ingen jämförelse. Men om Steels bok innehåller 75 eller 76 klassiska linksbanor – det lämnar vi till betraktaren.

Tillbaka till klassisk låglands-,gorse- och stadslinks. Precis vad våra utpumpade själar behöver – lite äkta links ro. Kvällen innan somnar vi till utsikten av 1an & 18e. Vi drömmer om kraftig slagrädsla – mötande fairway och stad. Väl uppe på 1a tee hör vi hemlandstoner och utbyter erfarenheter i Highlands. Moray Old Links ligger utlagd utmed Moray Firth innästlad tillsammans med en nyare variant – The New Course.

Redan på 2an visar banan sitt rätta ansikte – mastodont par4 – som utan pardon kräver frimodighet av högsta klass. 4an – ett par3 som avslutas precis innan vägen där 5ans tee ligger granne med RAF – vi varnas för efterbrännkammare modell större.

RAF base next to Moray Golf Club!

Efter ytterligare 2 mastodont par4 – 7 & 8 – kliver vi ännu en gång över vägen – denna gång får vi springa mellan löparna i det årliga Lossiemouth loppet. Banan gör ett karaktärsbyte och vi får plötsligt 2 parallella korta par4, 270 respektive 250 yards – enkel par, birdie. 11an och 12an slingrar sig mellan The New Course och en makalöst oändlig burn mot havet – helt inbakad i trä – vackert. 14 går bland klassiska sanddynor men är inledningen på landningsbanan för RAF – i horisonten syns Lossiemouth lighthouse åt ena hållet och klubbhuset på höjden åt andra – glädje och vi lägger bollen död på 2a slaget.

14th green & Lossiemouth lighthouse, Moray

15e – klassiskt par3 – elefantgräs och faktiskt en skog bestående av landningsbanans ljus – vi går för koppen – ”It was close you had to buy your buddy a drink” säger mannen framför när vi närmar oss green. 16e – par4 – dogleg över elefantgräset – vi spänner frimodigt bågen och lägger oss på foregreen. Mannen framför ropar glatt ”Birdie!”. 17e – det sista hålet bland sanddynorna – i medvinden nåbart – men vi låter elefantgräset få sin souvenir. 18e – staden till höger, 1a fairway till vänster – klubbhuset som avslutning med Ale drickande medlemmar i alla fönster – andraslaget mot den upphöjda green skapar svingspår från yttre linksrymden – ridå. MrJ 2/0.

Väl omhändertagna av förstående medlemmar känner vi för första gången på flera dagar lugn och ro.

Sol och stark vind – extremt stark vind. Vita gäss på Moray Firth. Flaggstänger i horisontalläge. Mannen i baren ser oss i ögonen – “Keep out of the rough” “The speed of green is like a steaming train”. Vi nickar förstående. Startern sväljer en tugga av sin ansjovissmörgås och vinkar iväg oss med ett snett leende. Med vetskapen om att Storbritannien & Irland slog USA med 10 1/2 – 9 1/2 i Curtis Cup tidigare i år tar vi oss an en extremt utmanande inledning. Links75klass! 1an till 3an rakt in i vinden, par4, par4, par4 – mentalt känns det redan som 18 hål. Vi går igenom 4bollen framför oss redan på 2an – tack och bock. 4an – en par3 rakt ut i havet med skyddande sanddyna framför green.

4th hole, Nairn

5an – par4  - med havet direkt till höger. Vi tvingas välja Driver för att nå fairway. Vi skruvar, böjer och bänder bollen in & ut ur vinden. Bollen rör sig obönhörligt på green och flaggstången måste sättas i med två händer – breezy. 6an – en lång one shotter – amerikanerna framför oss släpper igenom och vi tackar med snabb och exakt excersis – snyggt! Plötsligt går vi ledarboll. 8an – första hålet i medvind – en nedbruten sving plockas ihop och vi andas ut. 10an och framåt söker vi oss mot klubbhuset. 13e  - en utmanande par4 i uppförsbacke för oss upp mot 14 tee och sagolik utsikt över Moray Firth – ett långt par3 med ruff, bunkersättning och ondulerad green i sann linksanda.

13th green with 14th hole behind, Nairn

I ren glädje börjar vi spela golf  - linksgolf. Two-shotters och three-shotters utmanas med accuratess utanför gängse normer. Vi lirkar oss förbi en burn, en bunker och en OoB. Nairn bjuder upp och vi dansar. MrL 1/0. Vita duken och utsikt mot en stor upplevelse.