I baren på Royal Porthcawl – med utsikt över skummande vatten – sitter foton på gamla mästare. 1988 var Royal Porthcawl värd för ärevördiga British Amateurs. Agnarna sållas från vetet i slagspel – 64 återstår och det blir matchspel. Finalen avgörs över 36 hål. På 36e green stod Christian Kricken Härdin som segrare med 1UP. Stort. Den enda svensk som vunnit denna historiska titel – dessutom på en bana som Royal Porthcawl.

Redan kvällen innan tee time har vi stått på 1a tee och andats. Det finns bara en Royal Porthcawl. Banan görs redan i ordning till Senior British Open 2014. Vilket innebär nytt greenområde på 5e och 9e. Vi får dessutom veta att sträckningen kommer att ändras – 18e blir 1a och 17e blir 18e. Vädergudarna har valt den bästa dagen – sol +17 grader och bris. Vi är som barn på julafton. Varje läge kommenteras, ruffen analyseras och greenerna trampas runt. Banan ger och tar. Vi sätts under press på inledande 3 par4 hål, 1an ett av de bästa och vackraste inledningshålen som en linksbana har skapat, 2an så svårt inspel att man faktiskt blir glad och 3an är bara links, ren links.

2:a green, Royal Porthcawl

Vi kommer sedan igen på 5an till 9an. Lite tilltufsade efter första 9 tar vi ny havsluft och beger oss ut på sista 9. 14e ett av de bästa bland fantastiska par3 kräver omsorg och frimod.

Vy över 14e green, Royal Porthcawl

För varje slag och hål blickar vi ut mot havet, som nu skummar lite mer, för att söka energi och inspiration. Ena halvan av links75 får en överdos av energi och spelar sista nio på Royal Porthcawl som linksgolf skall spelas. MrJ 4/2. Vi avslutar birdie, par och lutar oss tillbaka i den skinndoftande baren med ett leende, och en mustasch av Guiness, på läpparna. En bana värd ett helt liv.