Vi beger oss till Wales för att spela Conwy. Grundad av ett antal medlemmar från Royal Liverpool 1890. Vi inväntar vår tee time i baren under idogt regnande. En efter en kommer medlemmarna in efter 10 hål och förkunnar dagens icke befintliga väder. Vi rensar bagen och låter Goretex bli dagens ledord. Sydväst på. Med Snowdonia i fonden och Irländska sjön framför oss slår vi ut på 1an. Redan efter 3 hål känner vi känslan av en äkta links. 4an inleds med ett klassiskt linkstorg – en korsning med 10an. Sträckningen är utmanande.
Tough conditions at Conwy
Regnet avtar och himlen spricker delvis upp. 7an går ut med havet med en grytliknande green 429 yards bort. 8an och 9an löper parallellt i motsatt rikting. 9an en par5 på 505 yards som utmanar till stordåd – men redan tidigt sätter scenen. 10an en fantastisk par5 som utnyttjar gorse, konturer och bunkrar för att skapa en extrem utmananing av hög linksklass. Vi vänder vid klubbhuset och beger oss ut mot en rejält tuff avslutning. 11an – ett halvblint utslag över gorse i motvind. 12an sätter oss på linksprov. Vinden tar plötsligt i. Regnet återkommer. Vi slår låga järn. Minsta lilla skruv tar oss till knähögt gräs eller blöt sand. Det känns som vi aldrig når greenen.
Wet!
En knallgul “rescue” helikopter flyger lågt över oss – ta med oss! Hålen turas om att byta vindriktning. 14e är åter en par fem. Medvinden för oss med blixtens hastighet mot greenen – plötsligt puttar vi för eagle. 15e ett par3 med hög linksklass sätter skruv och höjd på spel. 16e och 17e två smala par4 som kräver ritkning och längd i med- och motvind. Vi tvingas leta boll. I en frodig buske hittar vi den – en boll med loggan “VVS i Dalarna”. Vi ler. Vi är inte ensamma. 17e ett magnifikt par4 som kräver mer än vi orkar. MrJ 2/1. Avslutande 18e tar oss leende till klubbhuset och en kunskapsinhämtning om Douglas Adams och hans landskapsmåleri på 1800-talet. Till Conwy återvänder vi.
Douglas Adams paintings
Svenska
English