LINKS75 tar de 151 trappstegen ner från hotellet till första tee. Nummer 75. Grand Finale. En lätt bris i luften – men det som känns är känslan av fullbordan. Vår kompis Arran i horisonten – vår blivande vän Ailsa i blickfånget. Med oss på vår vandring mot 18e green är våra linkssmycken L&P – eller som våra nyvunna amerikanska hövding sa – “Take care of them” – för dagen iklädda matchtröja av hemmamodell – Turnberry. Banan byggdes 1902 – hotellet 1906 – British Open 1977 – då som stolt värd för “Duel in the sun” – Watson vs Nicklaus. Den berömda fyren på udden blir vår vägvisare under dagen. LINKS75 samlar kraft, tar in samtliga 74 banor i sinnet och omvandlar det till ovärderlig linkskunskap och för dagen besvarad kärlek till marken mellan hav och land.
1a hålet – inledande kort par4 – green omringad av bitska bunkrar – LINKS75 sätter ett enkelt par. 2a hålet – par4 – vänder tillbaka mot fyren – motvind – stabilt spel – Turnberry Birdie! 3e – par4 – motsatt riktning – 393 yards – kräver bra manövrering av det vita guldet – par. Våra Linkssmycken brottas med elefantgräset – en ojämn match där elefantgräset hela tiden kommer tillbaka. 4e hålet – par3 – havet till vänster – vi håller upp över en linksravin och belönas med birdie! Känslan av fullbordan överväldigar oss – alla dessa underbara linksbanor passerar revy i vårt sinne – doften av tång och sälta förstärker. 5e – par4 – motvind och längd är plötsligt i övertag – vi kämpar emot men retirerar med bogey. 6e – par3 – 222 yards uppför mot fyren – Italienarna bakom går igenom – “Are you from Larssonland” säger caddien och får något saligt i blicken. 7e hålet – banans högsta punkt – par 4 – 469 yards – motvind – det är inte ojämnt – det är orättvist – när vi kommer in frågar man i klubbhuset – “What did you hit?, Driver, 3 wood and j8…?”- par4 blir plötsligt svårt par5 – linksgolf när den är som bäst – under frustrationens illa dolda grimas ler vi vårt största linksleende – naturen som möter oss vid green gör det inte mindre. Efter 8ans green möter oss en naturupplevelse som får oss att tappa andan – vi tar oss ut till championship tee – andakt – vi ger linksgudarna vårt vita guld innan vi avslutar en helt magisk inledning – LINKS75 vänder på par.
Devotion at Turnberry
Några snabbar steg till något så ovärderligt som ett half way house – kaffe till våra Linkssmycken – ny kraft hämtas innan den avslutande vandringen påbörjas. 10an – par4 – vi blir giriga och försöker besegra banan – det vita guldet klarar sig med nöd och näppe – hålet heter “Dinna Fouter” som passande betyder “Don´t mess about” – framför green den berömda ö bunkern. 11an – en kort par3 som ger andrum innan tre par4 – 12e till 14e hålet – med tre olika vindriktningar skapar oreda i sinnet. Banan och vinden tar ut sin rätt – våra Linkssmycken ler – men drömmer om parkbanor i solen. Klockan slår för sista ronden. Kraftig medvind hem. 15e – par3 – normalt mellanjärn – idag medge – par. 16e – par4 – 422 yards -framför green en följsam burn av djupare sort. Vi ser det vita guldet försvinna mot botten – dykutrustning på – långt därnere skymtar vi vår livlina.
No 16 at Turnberry
Avslutningen. 17e – par5 – det vita guldet låter medvinden bära det ända fram till putt för eagle – birdie. Blicken vänds mot fyren – Ailsa och havet – denna symbol för livets själ och linkslandets frände har följt oss längs de 75 – vi tar några djupa andetag fyllda av dess väsen innan vi påbörjar det 18e och sista hålet – “Duel in the sun“. Vi sänker slutligen för birdie och sammanfattar stilla alla dessa intryck – kärleken till marken mellan land och hav har aldrig varit större. LINKS75.
Svenska
English