Vi landar på Heathrow i slutet av maj för att fram till början av juni spela 15 linksbanor i sydvästra England och Wales. Vi inleder med grevskapen Somerset, Devon och Cornwall. De smala bilvägarnas mecka. Raka vägen ut till kusten och en oväntat tuff och bra inledning – Burnham & Berrow. En linksbana som under året har fått agera välförtjänt måttstock på en hög medelklasslinks med stark karaktär. En linksbana som för all nyfikna är en fantastisk start på en livslång kärlek till spelet mellan hav och land. Vi tar oss söderut – vi ska ända ner till Cornwalls spets. Perranporth blir vår nästa anhalt – en helt oväntad upplevelse – ett vansinnigt annorlunda linkssmycke – för den redan frälste – på egen risk utanför preparerad pist. Ingen links under hela 2012 har liknat detta äventyr. Vi åker vidare söderut. Trevose – en semesterlinks – trevligt men utan riktig själ. Vägarna blir ännu smalare och vi når längst söderut – West Cornwall. En pittoresk upplevelse – äkta links med inledande par3, korsande hål, oväntade siktpinnar och kaftfull ebb och flod i fairwaykanten. En links för ljumma sommarkvällar med 7 klubbor i bagen och en golden retriever som hjälper till att leta förlupna bollar. Med ett linkshjärta i sammet tar vi oss norrut. Kommande dagar åker vi som en jojo upp och ner genom Cornwall & Devon. Royal North Devon ståtar med historik utöver det vanliga – ett måste för links purister. Bude & North Cornwall – en stadslinks mitt i Bude centrum. Det blåser styv kuling i strålande sol. Från Bude beger vi oss till Saunton – en klassisk links längs Devons sanddynor. En underbar upplevelse – fullt i klass med de på Open rotan. Vi avslutar i England med en jojo färd ner till St Enodoc – Englands största bunker – makalösa vyer i början och slutet – däremellan lite för välmanikyrerat för LINKS75.
Mot Wales. Royal Porthcawl – värd för Senior Open 2014 – en links som alla borde spela en gång i livet för att sedan njuta i en av bästa linksbarerna vi skådat. Porthcawl i våra hjärtan. Vi följer Wales kust västerut – Pyle & Kenfig – Harry Colt har designat sista nio – tyvärr lite tilltufsad för att njutas av fullt ut. Nästan granne ligger Pennard – klassisk clifflinks – underbar med makalöst hänförande vy. En kyrkoruin mitt på banan sätter extra krydda på linksmystiken. Ståtar även med ett av de svåraste avslutsutslagen. Vidare västerut – Tenby – en fantastisk medeltida stad strax ovanför havet – med milsvid strand nedanför. En miljö och bana som är svårslagen – dock är avslutningen, 15-17, makalöst svag – vilket tyvärr sitter kvar i minnet till andra pinten. Vi följer Wales norrut – Borth y Ynyslas – banan som ståtar med linksvärldens mest skäckingivande utslag – hål2 No2. Detta är vad som i klassiska linkstermer kallas “rugged links” – men hål 13 är en riktig linkspärla. Vi fortsätter norrut. De två sista linksbanorna kan även nås från Manchester. Inåt landet ligger nationalparken Snowdonia – på hemvägen passerar vi över och igenom – ett landskap som bäst beskrivs som en korsning mellan svenska fjällen och alperna. Näst sista anhalten är Aberdovey – en linkspärla med ett klassisk sanddynelandskap – där Irländska sjön döljs bakom en sista sanddyna. Vi hamnar mitt i resans första rejäla regnväder och är helt ensamma på banan – och tar igen oss tillsammans med en nattmangling på PGA touren i ett öde klubbhus. Vidare norrut mot resans sista upplevelse – Royal St Davids. Bortskämda med makalösa linksbanor under 14 dagar kan vi inte riktigt ta in den sista upplevelsen.
Femton fantastiska banor på femton dagar – underbart sommarväder – 300 mil på vägar smalare än en trottoar – och ännu större linkshjärtan.
Svenska