LINKS75 förflyttar sig 3km och plötsligt är allt åter lugnt – glädje. Solen har återvänt. I shopen sorterar man om i turordningen – “Gå ut lite innan 10am så slipper ni kön” – det tackar vi för och tjänar minst 60 minuter extra tid tillsammans med Uncle Belvenie. Panmure har varit Final Qualification till samtliga British Open på Carnoustie – den är kortast men har levererat de högsta vinnarscorerna. Klubbhuset är magnifikt – en replika av Calcutta GC – där inne har man bokat upp för en av medlemmarnas två klassiska söndagsluncher – dagen till ära ackompanjerad av livejazz. LINKS75 får en rundvandring i det allra heligaste – men hänvisas vänligt men bestämt till spike baren.
Hogans´s bunker
Vi tränger oss ut på 1an – en kort par4. Ackompanjerade av tall och gran kommer känslan från Formby och Southport & Ainsdale igen. Fairway är fylld av krulliga gräsvågor och vårt vita guld färdas långt. 6an – Hogan – ett infernaliskt par 4 i hög LINKS75klass – skapar trassel och stor glädje – vi skickar upp andraslaget på en ointaglig green – för att sätta putten för birdie! Det var här Hogan 1953 spelade tillsammans med klubbens sekreterare och i förbifarten nämnde att “Hålet skulle vara ännu bättre med en greenbunker till höger” – idag finns den där – “Hogan´s bunker”. 8an – par4 – halvblint utslag nedför skapar mer oreda än glädje – på 9an – par3 – ställer vi åter allt tillrätta.
no10, Panmure
13e – par4 – har en underbar linksavslutning med oklippta kullar och en burn – vi ler och får tillbaka linksvärmen inombords. På 14e – par5 – “Daddy´s luck” kommer tåget mot Aberdeen samtidigt som vi lägger upp för birdie – glädje. 15e – långt par3 – låter bollarna rulla i evighet i medvinden- 16e smalnar av och ruffen visar tänderna – från green kan vi åter beskåda det pampiga klubbhuset påväg in. 18e – par4 – bjuder på ett klassiskt linkspar från gorsen. Med återvunnet självförtroende och ett stort leende på läpparna tar vi oss in mot en väntande lunch tillsammans med ett stimmigt sällskap medlemmar och sommarjazz.
Svenska
English