Vi kikar i en svartvit skärm, som liknar Sveriges television 1973, innan vi slår över 1a hålets siktpinne på Tenby Golfklubb. 3an ett makalöst svårt par4 som kräver sedvanlig kunskap gällande inspel mot en green med djupa sluttningar på bägge sidor. 4an – The Bell – har två siktpinnar – med en djup svacka mellan. För att nå greenen måste man slå ett högt slag över den sista siktpinnen på en av Tenbys otaliga Burrows. Vi vågar gå för flaggan och belönas med att klinga rikligt i klockan. Vid 5ans green når vi ett Linkstorg – 5e, 10e och 13 green, 6e, 14e och 11e tee – en underbar samlingsplats för de lyckliga på Tenby. Lokaltåget far förbi och tutar salut. Stigen efter 8e slutar med en underbar utsikt över stranden och Tenby på klipporna ovanför.
9e ett klassiskt linkshål där den modige belönas rikligt. 10 och 11e löper parallellt – bägge tuffa par4 med mycket linkskänsla. 12e – ett underbart par3 där banans själ samlas. Mr J 8/6.
Efter 14e möter vi en vilsen Hippie – vars blick ger uttryck för flera timmars stirrande på TV skärmen vid första tee. Plötsligt är vi lika vilsna. Var är linksen? Efter en skräckblandad upplevelse i 3 hål får till vår glädje spela links igen – 18e mot den sista dolda greenen.